Sluttampen är här!

Ännu en vecka har passerat och vi sitter nu i Nairobi sista kvällen innan hemgång. Den senaste veckan har varit händelserik. Vi har känt oss ganska rastlösa på sjukhuset, känt att vi snart skall åka så vi har gått runt och pratat med alla på avdelningarna, tagit farväl av våra kollegor som personalen faktiskt har blivit under dessa åtta veckor. Kimilili District Hospital är så pass litet att vi nästan känner alla i personalen nu, speciellt sjuksköterskorna. Vi kommer att sakna många av dem.

I tisdags kväll var vi inbjudna på middag hemma hos David, vår brittiska kompis Marks bekanta. Vi avnjöt en stor middag med alla kimililis delikatesser, och det var mycket gott, en av de bästa måltiderna här i Kenya. Vi hade mycket trevligt och känner att vi fått riktiga vänner i dessa människor, hoppas att vi får träffa dem igen. David ordnade även så att vi uppleva en omskärelsefest. Så han kom och hämtade oss tidigt onsdagmorgon vid 5-tiden och så körde vi in i Matilli, en liten by i Kimilili. Vi var båda förväntansfulla, med lite pirr i magen av både nervositet och lite obehag. Vi gick hem till familjen dit de unga pojkarna skulle komma och väntade. På väg dit hörde vi deras sång på långt håll när de gick från sjön där de blivit badade och inlerade. Männen som skulle omskära dem stod och väntade med sina slöa knivar, stämningen var förväntansfull och det var massor med folk. När pojkarna kom närmare tystnade sången och plötsligt kom de fram på gården och ställde sig framför folkmassan. De stirrade upp på sina fäder och omskärarna trädde fram och gjorde sitt jobb. Ingen av pojkarna rörde en min. Jag blev nästan tårögd, de är så små och de utstår sån smärta. Allt gick väldigt fort, vi, jag, Kim och Mark virade in pojkarna i tyger för att de skulle värma sig och sen var ceremonin över. Det var en upplevelse vi aldrig får igen. Förhoppningsvis är detta ett inslag i kulturen som kommer försvinna snart.

Onsdagen spenderade vi på sjukhuset och på kvällen åt vi middag hemma hos vår doktor Mutoro. Vi fick reda på att han har två fruar och tio barn, han som promotar så mycket för family planing…  Det var trevligt. Vi hälsade på hans 100-åriga pappa och 86-åriga mamma. Kunde inte kommunicera särskilt mycket med dem, men men.

Så på torsdag morgon var det så dags att ge sig av från Kimilili för gott. Lilian, vår tjej på hotellet och hennes kusin Gotfrid följde oss till bussen halv sju på morgonen och i ett vackert soluppgångsljus vinkade de av oss och det bar iväg mot Nakuru. Kändes lite surrealistiskt att se Kimilili för en sista gång utan att veta om vi någonsin kommer tillbaka, men det får vi väl tro.

Väl framme i Nakuru hittade vi en kinarestaurang där vi slog oss ner med vårt enorma bagage. Vi åt och drack mycket gott och beslöt oss sedan för att leta rätt på vårt hotell. Vi hade fått ett tips av guiden på kenya wild life service om detta ställe, och jag hade ringt och pratat med dem tidigare under veckan. Ett dubbelrum skulle gå på 2800 shilling vilket är typ 250 sek. Så vi förväntade oss inte allt för mycket då Nakuru är en storstad och hotell inte är jättebilligt. När vi kom fram till Kivu hotell blev vi först mörkrädda när vi insåg att det var en resort med pool och gym och grejer. Vi tänkte att näe detta kan inte vara rätt, detta är säkert svindyrt och nu måste vi hitta något annat. Men väl inne fick vi reda på att priset stämde och att allt ingick! Jippi! Pool för första gången på två månader, vi beslöt oss för att stanna två nätter istället för en som vi planerat och firade med vin på kvällen! Äntligen lite semester.

Dagen därpå hade vi bokat en guide och bil i Nakuru National Park. Guiden Mato kom och hämtade oss vid 7-snåret och vi for iväg till parken.  Det var en upplevelse för sig! Helt otroliga vyer, sjön är så vacker och har ett rikt fågelliv. Parken har även stora öppna ytor, skog, berg och djungel. Helt klart bland det bästa vi gjort på resan. Det var vilda djur vart vi än tittade, bufflar, flodhästar, noshörningar, giraffer! Så himla häftigt och så nära! Både jag och Kim var överväldigade när vi kom tillbaka till hotellet och slutkörda efter att varit på helspänn i över 4 timmar. En lugn eftermiddag vid poolen blev resultatet.

Nu befinner vi oss alltså i Nairobi hos vår familj! (ägaren till hotellet i Kimilili). Vi kom hit igår vid lunch. Shoppade loss på en marknad i centrum och har sedan dess umgåtts med familjen. Idag har vi så klart varit i kyrkan allihopa, var intressant som vanligt. Nu slappar de unga i familjen framför en halvkass actionfilm, mamma och pappa har gått och lagt sig och jag sitter vid köksbordet och skriver. Det känns ganska bra, men jag kan inte vänta tills vi är hemma igen, längtar mycket!

Skriver när vi kommit hem!

Safari salama (trevlig resa)